Lovisa 091017

Första sovstunden i vagnen

Stor säng till en sådan liten..men hon sover där när hon inte sover med oss

Ja dag +12 var hon äntligen ute...Minis som numera heter Lovisa. Hon föddes den 17:e Oktober vägde 3290g och var 49 cm lång. Det första jag såg när hon kom ut förutom att det var en flicka var en MASSA hår! :) Det var det längsta håret de sett sa dom..haha hon måste ju redan klippas nästan.

Jag tycker förlossningen gick ganska fort om man räknar den tiden vi kom in. Jag var hemma ett dygn först och visste inte riktigt när vi skulle åka in. Det började lite smått på natten den 16:e men jag var inte säker på att det var på "riktigt", fast jag trodde nog det för jag ville inte att Leif skulle åka till jobbet. Jag sa att han fick komma hem till lunch så får vi se hur det känns. Det kom och gick under dagen men det var inte outhärdligt och oregelbundet så vi åkte till och med till en möbel affär och till Värnamo och köpte två soffor...haha. Jag fattade nog inte att det var igång på riktigt.

Natten till den 17:e blev det värre och tätare men jag ville ändå inte åka in för det ska ju vara typ tre värkar på 10 minuter och det var det inte riktigt. Så jag gick upp och badade tillslut och då satte det igång mer och när jag gick upp "gick vattnet". Det var tur det för annars hade jag nog inte åkt in, jag ringde förlossningen och frågade om jag skulle komma in. Det lät nog inte på mig som det var så farligt så hon trodde nog inte att jag var så öppen som jag var. Eftersom jag trodde vattnet gått så skulle jag komma in i alla fall.

Det var väldigt tätt mellan värkarna på väg till förlossningen men när vi kom dit stannade det av lite och kom inte lika tätt. Vi kom in kl 05 på natten men de undersökte mig inte förrän kl 7 för de var inte säkra på att vattnet gått sa de och då kunde man inte undersöka. Jag var däremot säker på det..men men tillslut kollade de i alla fall och då var jag öppen 5 cm. Mer än både dom och jag trodde för jag var nog ganska lugn och ville inte ens använda min TENS för jag tycker den är lite läskig. Tillslut provade jag den i alla fall och den hjälpte faktiskt lite.

Eftersom det var 5 cm kvar så ville jag ha EDA för jag trodde det var typ 12 timmar kvar eller nått. Efter jag fått den så trodde jag att jag inte skulle känna så mycket och gå omkring och "glida"..haha så blev det ju inte. Jag tyckte det kändes lite lättare i typ 45 min sen blev det MYCKET värre istället..

Då sa hon att jag nästan var helt öppen så det gick väldigt fort helt plötsligt, det var jag inte beredd på. Blev besviken på bedövningen för jag kände inte att jag fick nytta av den, men tack vare den gick det fortare för jag slappnade av, så någon nytta gjorde den ju sa barnmorskan.

När det var dags för sista skedet tog det bara 25 minuter sen var hon plötsligt ute! Det gick fortare än jag trott...men tur det för annars hade det nog känts mycket jobbigare. Inget jag vill göra om igen snart men det var inte så hemskt som jag föreställt mig.

Nu börjar en helt ny tid med lilla Lovisa, det blir en utmaning men en rolig sådan..:) Det tar ju tid att lära sig hur en sådan liten Minis fungerar men det fixar vi nog. Jag är väldigt trött för jag sov knappt nått på 4 nätter och även om Lovisa sov mycket på BB så kunde inte jag det. Vi låg nämligen på en sal med två andra par och då blir man störd av dom. Jag blev galen av det och sa att jag ville ha eget rum sista natten för jag kunde inte sova nått alls. Det fick jag som tur var och då sov jag lite i alla fall.

Vi ville egentligen åkt hem i måndags men efter att ha vägt Lovisa så tyckte de att hon gått ner på gränsen till för mycket i vikt. De tyckte vi skulle stanna en natt till så jag fick amma var 3:e timme och sen gav de ersättning. Jobbigt för jag gillar verkligen inte sjukhus så jag sa att om vi får eget rum stannar vi och om Leif fick sova över med. Det fick han..tur det för jag ville inte vara ensam.

I tisdags åkte vi i alla fall äntligen hem, men jag måste mata henne var 3:e timme och ge tillägg hemma också tills hon får tilräckligt med mjölk från mig. Vi ska till bvc imorgon och kontrollväga henne. Jag hoppas hon har gått upp i vikt, är orolig för att hon ska gå ner. Hon är så liten och smal...men hoppas hon går fort upp snart.

Kram från oss!